2016-09-06 13:26Pressmeddelande

Internationell grupp föreslår regler för kvalitetssäkring av antikroppar

En internationell arbetsgrupp har tagit fram riktlinjer för utvärdering av antikroppar som används för biomedicinsk forskning. I en artikel i Nature Methods föreslår man fem grundläggande strategier för att kvalitetssäkra antikroppar.

Antikroppar används dagligen i såväl forskning som kliniska analyser och idag finns över två miljoner antikroppar till försäljning för analys av mänskliga proteiner. Inom klinisk behandling av patienter har det skett en dramatisk utveckling på läkemedelssidan, bland annat för behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar, och idag är de flesta läkemedel baserade på biologiska substanser, i väldigt många fall är det en antikropp. De antikroppar som används kliniskt har ett strikt regelverk för kvalitetssäkring, men de antikroppar som används inom forskning saknar vetenskapliga riktlinjer för kvalitetskontroll. Under senare tid har en rad artiklar publicerats i internationella tidskrifter där man påpekat den tvivelaktiga kvalitén på många kommersiellt tillgängliga antikroppar och dessa artiklar har också påtalat de problem som därmed uppstår i forskarsamhället.

En International Working Group on Antibody Validation (IWGAV) har därför bildats, bestående av forskare från bland annat Stanford University, Yale University, MIT, National Institutes of Health (NIH), samtliga i USA, European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Tyskland, Niigata University i Japan och Science for Life Laboratory i Sverige. Syftet är att etablera standarder för utvärdering och kvalitetssäkring av antikroppar och man riktar sig till såväl användare som producenter av antikroppar.

– Vi rekommenderar fem grundläggande strategier för kvalitetssäkring av antikroppar, säger Mathias Uhlén, professor vid KTH och ordförande för IWGAV. Vi hoppas att dessa strategier kommer att användas av såväl enskilda forskare som av antikroppsindustrin.

De fem strategierna bygger på nya moderna teknologier som utvecklats under de senaste åren, till exempel den nyutvecklade DNA-editeringsmetoden CRISPR-Cas9, och syftar till att avgöra om en antikropp binder specifikt till sitt önskade målprotein.

  • Genetiska strategier. Målproteinet slås ut med hjälp av genetiska metoder.
  • Ortologa strategier. En antikropps-oberoende metod används som jämförelse.
  • Oberoende antikroppsstrategier. Flera antikroppar används och jämförs.
  • Uttryck av märkta proteiner. Målproteinet märks och märkningen analyseras.
  • Mass-spektrometri. Målproteinet fångas av en antikropp och analyseras.

Dessa nya riktlinjer för kvalitetssäkring av antikroppar ska diskuteras på ett möte i Kalifornien i slutet av september (www.gbsi.org/event/asilomar), med representanter från forskarsamhället, internationellt ledande tidskrifter, samt stora finansiärer av forskning.

Presskontakt: Tove Alm, kommunikationschef. Tove.alm@scilifelab.se, 070-747 02 07


Om Stockholm Science City Foundation

Vi är en handlingskraftig och hjälpsam expertorganisation som underlättar kunskapsutbyten och tillväxt. Vi stärker relationer och ökar samverkan mellan universitet, företag och samhälle för att stödja utvecklingen av Stockholm som en internationellt attraktiv plats för forskning och företagande. Vår ambition är att skapa samhällsnytta och stärka Stockholmregionens konkurrenskraft inom life science. Genom att bygga på den breda kunskapsbas, talang och kreativitet som finns i regionen skapar vi meningsfulla relationer och värdeskapande samarbetsmöjligheter. Därigenom bidrar vi till samhällsutveckling och skapandet av lösningar som kommer samhället till nytta.

Kontaktpersoner

Ylva Williams
VD
Ylva Williams
Filippa Kull
Affärsutvecklingschef
Filippa Kull
Anna Frejd
Kommunikationschef
Anna Frejd