Från biotech till life science - ett naturligt steg

Det är inte självklart att byta namn på en tidning som etablerat sig som en självklarhet, många skulle nog till och med säga att det är dumdristigt. Ändå stod vi där för några veckor sedan, nervösa, pirriga, stolta och taggade till tusen med det allra första numret av Life Science Sweden.  Biotech Sweden var historia, nu var det en ny titel och produkt som skulle bedömas av alla roliga, initierade och krävande läsare som i tio års tid förlitat sig på Biotech Sweden. Inte konstigt att nerverna var på helspänn.  

Men snart stod det klart att de allra, allra flesta har gjort samma analys som vi och såg det som det mest naturliga i världen att deras tidning bytte namn. Puh!

När Biotech Sweden grundades 2002 fanns det en logik som sa ungefär att biotech = stora molekyler = små företag. Idag, 2012, är världen en annan. Astrazeneca kallar sig till exempel för ett bioläkemedelsföretag och alla stora läkemedelsföretag har bioteknik som en naturlig del i sin FoU.

Under de här tio åren har flera andra utvecklingar skett parallellt. Den individanpassade medicinen, som väl ingen längre tvivlar på är en stor del av framtidens medicin, kräver helt nya typer av samarbeten mellan läkemedelsutveckling, diagnostik och avancerad medicinteknik. Astrazenecas nyligen aviserade samarbete med Roche diagnostics är ett exempel, företagen ska samarbeta för att hitta diagnosverktygen samtidigt som de utvecklar behandlingarna.  Det kommer bli allt svårare att i framtiden kategorisera vad som är bioteknik, medicinteknik eller läkemedelsutveckling. Allt handlar om att med gemensamma krafter hitta nya behandlingar och ta sig förbi de utmaningar som finns på vägen.

För även utmaningarna har blivit desamma för alla företag som arbetar för att ta en medicinsk forskningsidé hela vägen till marknaden och patienten. Att hitta kapital, att hantera regelverken, att få tillgång till forskningsmiljöer i vården och slutligen ha argumenten på plats som övertygar pressade system världen över att produkterna är hälsoekonomiska och vettiga att satsa skattepengar på.  

För oss på tidningen är det vardag att följa och beskriva alla dessa förändringar som nu sker snabbt i branschen. Till slut blev det uppenbart att alla de frågor vi skriver om behövde paketeras under ett annat namn. Biotech blev för trångt helt enkelt, life science beskriver bättre det vi anser att vi bevakar: forskningen, affärerna och människorna som driver den medicinska vetenskapen framåt.

I skrivande stund sitter vi med slutkorrigeringarna av det andra numret av Life Science Sweden. Premiärnerverna har lagt sig, mottagandet har varit fantastiskt och vi kavlar nu upp armarna för att dagligen hänga med och navigera i det nya landskap som håller på att ta form.